Pressmeddelande
Aktia Bank Abp
Fritt för publicering 26.8.2014 kl. 10.00
Den geopolitiska spänningen har ökat under sommaren. Krisen i Ukraina fortsätter, de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och Rysslands motsanktioner minskar den internationella handeln och skapar en oro som bromsar investeringar speciellt i Europa. I Mellanöstern har konflikterna i Gaza och Irak skapat spänningar och satt marknader i gungning världen över.
Nervositeten har ökat på aktiemarknaden under sommaren och korrigeringsrörelser har setts på flera marknader under sensommaren. Räntan på statsobligationer med hög rating har sjunkit i euroområdet under sommaren. I bakgrunden ligger förutom sökande av trygghet också den avmattade ekonomiska tillväxten och marknadens allt starkare förväntningar på Europeiska centralbankens nya köpprogram.
Det finns stora skillnader i tillväxtutsikterna för de viktigaste ekonomiområdena i världen. I USA har förutsättningarna för tillväxt ökat och i Kina verkar tillväxten stabiliseras på en bra nivå. I Europa går den ekonomiska tillväxten däremot trögt och i Japan är utsikterna i bästa fall dämpade.
Inom penningpolitiken kommer Europeiska centralbanken och den amerikanska centralbanken FED att gå skilda vägar. Enligt vår bedömning kommer den starka ekonomiska utvecklingen i USA att fortsätta, inflationen att ta fart och FED att inleda sina räntehöjningar redan i mars nästa år.
Vi räknar med att ECB lättar sin penningpolitik ytterligare under hösten. ECB:s nästa steg när det gäller att stöda den ekonomiska tillväxten blir ett köpprogram för paketerade ABS-företagskrediter. Euriborräntorna kommer att ligga kvar på sin nuvarande nivå också i slutet av 2015.
Svagheten i den finska ekonomin fortsätter tredje året i rad. Exportutsikterna för Finland försvagas då återhämtningen i Europa saktar av. Svagheten i den ryska ekonomin drabbar Finland på många sätt.
De ekonomiska sanktionernas direkta negativa effekt är inte stor när det gäller hela ekonomin, ca 0,1–0,2 % av BNP. Den utgörs av effekten av Rysslands motsanktioner på livsmedelsexporten. Om krisen fortsätter och de ekonomiska sanktionerna gäller i ytterligare ett år blir den negativa totaleffekten mångdubbel och skär ner tillväxten i Finland i år och nästa år med sammanlagt uppskattningsvis 0,5–1,0 procentenheter.
På grund av minskad export och minskade investeringar blir BNP-tillväxten i år negativ, -0,5 %. Nästa år drar den ökade världsekonomiska tillväxten den finska exporten med sig i en försiktig uppgång och den inhemska efterfrågan stabiliseras. BNP förväntas växa med bara 0,5 % 2015. Arbetslösheten förutspås i år stiga till 8,7 %. På grund av den svaga ekonomiska tillväxten minskar sysselsättningen både i år och nästa år.
I år kommer underskottet i den offentliga ekonomin att växa trots anpassningsåtgärder då BNP-tillväxten sjunker under noll. Också nästa års ekonomiska tillväxt blir svag men det offentliga underskottet minskar tack vare anpassningen inom statsekonomin och de i finansministeriets budgetproposition uppräknade åtgärderna som kommer att tillfälligt öka inkomsterna till ca 2 % i förhållande till BNP. Den offentliga skulden stiger 2015 till ca 63 % i förhållande till BNP.
Skuldsättningstakten i den offentliga ekonomin minskar inte tillräckligt mycket genom de överenskomna anpassningsåtgärderna. Dessutom förknippas åtgärderna för att balansera bl.a. kommunekonomin med en stor osäkerhet de närmaste åren. Risken finns att nedskärningen av kommunernas uppgifter och förpliktelser urvattnas och att bara skatteökningarna på en miljard euro förverkligas av det strukturpolitiska programmet.
Den nuvarande linjen inom den offentliga ekonomin får hela den finska ekonomin att förtvina. I stället för skattehöjningar behövs ett ambitiöst program för att minska de offentliga utgifterna. En del av det utrymme som detta skapar borde användas för att genom lättare beskattning uppmuntra till risktagning, företagande och arbete.
Den offentliga ekonomin är helt enkelt för stor i förhållande till den försvagade privata sektorn. Utan en kursändring fortsätter skuldsättningen, och bördan för de kommande generationerna växer. Marknaden har fortfarande förtroende för Finlands förmåga att sköta sin ekonomi. Det finns än så länge tid att genomföra kursändringen inom den offentliga ekonomin med eftertanke och enligt plan.
Mera information:
Chefsekonom Anssi Rantala
Tfn 010 247 6381, 050 401 4434, e-post: anssi.rantala@aktia.fi
