"Riksgäldskontoret delar uppfattningen att kronan är kraftigt undervärderad och har därför utnyttjat utrymmet i regeringens riktlinjer för att dra ner takten i amorteringarna på valutaskulden. Jag ser det som naturligt att kontoret nu sänker takten ytterligare. Ett förslag i den riktningen kommer att läggas fram för Riksgäldskontorets styrelse."
Det säger riksgäldsdirektören Thomas Franzén i en kommentar till regeringens beslut att sänka riktvärdet för amorteringen på valutaskulden i riktlinjerna för statsskuldsförvaltningen under 2001 från 35 miljarder till 25 miljarder kronor. Liksom tidigare kan kontoret avvika från riktvärdet med ±15 miljarder kronor.
Med hänvisning till att kronan var kraftigt undervärderad beslutade Riksgäldskontoret i december 2000 att tills vidare amortera i en takt motsvarande 25 miljarder kronor per år. I juni beslutade kontoret av samma skäl att sänka takten ytterligare så att amorteringen skulle hamna mellan 20 och 25 miljarder, så nära den nedre gränsen i intervallet i riktlinjerna som möjligt.
Bakgrunden till att staten gradvis amorterar på valutaskulden är att det långsiktiga målet enligt regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden är att minska valutaandelen. Motivet är att skuld i utländsk valuta för med sig extra stora risker för staten. Syftet med att ge Riksgäldskontoret möjlighet att justera amorteringarna med hänsyn till kronans värde är att söka reducera kostnaderna för den önskade omfördelningen från valutalån till kron- och realobligationslån.
"Regeringen bekräftar i dagens beslut att det långsiktiga målet att minska valutaskulden ligger fast. Den senaste tidens växelkurssvängningar visar också att valutaskuld är riskfylld och dyr för staten. Trots löpande amorteringar är valutaskulden ca 15 miljarder kronor större än för ett år sedan. Valutaskulden uppgår till närmare 400 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än en tredjedel av statsskulden", konstaterar Thomas Franzén.