Riksgäldskontoret planerar att inom kort, beroende på marknadsvillkor, ge ut ett obligationslån på euromarknaden i dollar med förfall 2005.
ABN AMRO Bank och Schroder Salomon Smith Barney har fått i uppdrag att tillsammans leda försäljningen av obligationen. Efterfrågan bedöms främst komma från Europa och Asien.
Lånet tas upp som en del av refinansieringen av förfallande valutalån. Riksgäldskontoret beslutade i december 2001 att tills vidare inte amortera på valutaskulden mot bakgrund av den svaga kronkursen. Det innebär att förfallande lån för ca 57 miljarder kronor måste refinansieras. Huvuddelen av denna refinansiering görs med skuldbytesavtal, dvs. lånen tas upp kronor men omvandlas till skuld i utländsk valuta. Det är emellertid mot bakgrund av årets omfattande refinansieringsbehov lämpligt att sprida upplåningen på flera finansieringsformer.
Efterfrågan på svenska statspapper är stark. Det är därmed möjligt att låna på den internationella kapitalmarknaden till goda villkor och låga räntekostnader. Svenska staten betraktas efter budgetsaneringen och flera år med överskott i den offentliga sektorns finanser som en låntagare med låg kreditrisk. Även trovärdig prisstabilitetspolitik, internationellt sett låg arbetslöshet och bytesbalansöverskott bidrar till detta. Sverige har nyligen fått höjt kreditbetyg ("rating") av kreditvärderingsinstitutet Moody's till Aaa, dvs. högsta kreditvärdighet. Detta konfirmerar den goda ekonomiska utveckling som de finansiella marknaderna redan tidigare prissatt.
Svenska staten har inte lånat på de internationella kapitalmarknaderna sedan 1999. Staten har inga budgetmässiga skäl att ta upp lån i utländsk valuta. Goda lånevillkor och en amorteringstakt nära noll utgör bakgrunden till att Sverige nu åter utnyttjar dessa marknader. Redan tidigare i år har Riksgäldskontoret tagit upp kortfristiga lån genom att ge ut statsskuldväxlar i utländsk valuta, s.k. Commercial Papers.