Diamyd Medicals diabetesvaccin och regenerativ medicin i synergi

Diamyd Medical (Nasdaq Stockholm First North, DMYD B) är största ägare i
Cellaviva AB, som är Sveriges första biobank för familjesparande av och
forskning på stamceller från navelsträng. I samband med att huvudägaren i Diamyd
Medical, Anders Essen-Möller, valts till ny styrelseordförande i Cellaviva
klargörs här hur Diamyd Medical ser på synergin mellan bolagen.
Diamyd Medical är fokuserat inriktat på att utveckla en bot för typ 1-diabetes.
Strategin är att dels med Antigen-Baserad Terapi (ABT), som t ex med
diabetesvaccinet Diamyd®, stoppa det autoimmuna angreppet på insulinproducerande
betaceller, dels att återställa betacellsfunktionen genom t ex transplantation
med egna (autologa) mesenkymala stamceller från navelsträng.

- Patienter med typ 1-diabetes har dödarceller som tar kål på
insulinproducerande celler. Om det är transplanterade öar eller cellterapi med
insulin-producerande stamceller spelar igen roll - dödarcellerna gör sitt jobb.
En kombinationsbehandling måste till. Det första steget är att inducera
immunologisk tolerans  med Antigen-Baserad Terapi. När immunologisk tolerans har
uppnåtts mot t ex GAD blir nästa steg att ge insulin-producerande stamceller.
Det skulle vara värdefullt att spara stamceller från navelsträng för att kunna
genomföra denna form av kombinationsbehandling med egna (autologa) celler, säger
professor Åke Lernmark, Lunds universitet och Diamyd Medicals rådgivare i
vetenskapliga frågor.

- Diamyd Medicals intresse i Cellaviva ligger i övertygelsen om att egna
stamceller kommer att få avgörande betydelse när det gäller att bota typ 1
-diabetes, liksom många andra skador och sjukdomar. Vi vill genom investeringar
i Cellaviva sträcka ut en hand och gemensamt med samhället stödja och föra denna
forskning framåt. För att möjliggöra att egna, unga, stamceller ska kunna
användas för behandling av individen själv eller kanske ett syskon erbjuder
Cellaviva ett sparande av stamceller från navelsträng som en tjänst. Det är
Diamyd Medicals förhoppning att detta så småningom – kanske med början för vissa
riskgrupper – kan komma att bli en godkänd behandling inom svensk sjukvård,
säger Anders Essen-Möller, vd för Diamyd Medical.

I det här pressmeddelandet har vi, inom det allmänt stora tillämpningsområde som
stamceller kan förväntas få, begränsat oss till att analysera några frågor som
gäller typ 1-diabetes:

a)       Kan mesenkymala stamcelller bota typ 1-diabetes?

b)       Är egna (autologa) stamceller bättre än stamceller från andra
(allogena)?

c)       Är tidiga mesenkymala stamceller från navelsträng bättre än äldre
sådana från benmärg?

d)       Finns det ekonomi i att spara stamceller från navelsträng där släkting
har typ 1-diabetes?

A. KAN MESENKYMALA STAMCELLLER BOTA TYP 1-DIABETES?

Professor Per-Ola Carlsson, Uppsala, Sverige, har visat att behandling med egna
(autologa) stamceller är en lovande metod för att behålla den
insulinproducerande funktionen hos betaceller i nyligen insjuknade typ 1
-diabetespatienter (Diabetes 2015). Tjugo vuxna patienter randomiserades till
antingen en aktiv grupp som fick autologa mesenkymala stamceller tagna från
benmärgen, eller till en kontrollgrupp. Efter ett år visade sig
betacellsfunktionen i den aktivt behandlade gruppen vara förbättrad eller
bibehållen, men försämrad i kontrollgruppen. Slutsatsen efter den kliniska
prövningen var att autolog behandling med mesenkymala stamceller utgör en säker
och lovande strategi för att intervenera i sjukdomsprocessen och bevara
betacellsfunktionen hos patienter som nyligen diagnostiserats med typ 1
-diabetes.

Doktor Jianxia Hu, Qingdao, Kina, rapporterade positiva resultat från en studie
där nyinsjuknade typ 1-diabetespatienter behandlats med mesenkymala stamceller
från navelsträngsvävnad som kallas Whartons jelly (Endocrine Journal, 2013).
Tjugonio patienter randomiserades till en aktiv grupp eller till en
kontrollgrupp. Två år efter behandlingen visade både HbA1c och C-peptid
signifikant bättre värden i den aktiva gruppen jämfört både med innan de fick
behandling och jämfört med kontrollgruppen efter behandling. Man drog slutsatsen
att transplantat av mesenkymala stamceller från Whartons jelly kan återställa
betacellsfunktion under en längre tidsperiod och att detta kan bli en effektiv
metod att behandla typ 1-diabetes.

Docent Ilona Kalaszczynska, Warszawa (https://sv.wikipedia.org/wiki/Warszawa),
Polen, beskriver betydelsen av mesenkymala stamceller från Whartons jelly i en
review-artikel och noterar att stamceller generellt kan differentiera inte bara
till celler med mesodermalt ursprung såsom ben, brosk, fett, kardiomyocyter,
muskelfibrer och njurtubuliceller utan kan också ändra utvecklingsriktning och
differentiera till celler med ektodermalt ursprung, såsom nervceller, och
endodermalt ursprung, såsom leverceller och pankreatiska celler (Biomed Res
Int (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Kalaszczynska%2C+Biomed+Res+Int.%2
C 
+2015), 2015). De flesta av nedanstående referenser är hämtade från
Kalaszczynskas gedigna review där en mängd information sammanställts från olika
forskare.

B. ÄR KROPPSEGNA (AUTOLOGA) MESENKYMALA STAMCELLLER BÄTTRE ÄN MESENKYMALA
STAMCELLLER FRÅN ANDRA (ALLOGENA)?

Även om Weiss ( Stem Cells, 2008), rapporterar att mesenkymala stamceller från
Whartons jelly bör kunna användas vid allogena transplantationer utan föregående
HLA-matching, så kvarstår frågeställningen huruvida detta också gäller efter det
att differenting skett till vävnadsspecifika celler för användning i regenerativ
terapi. Huang (Circulation, 2014) rapporterade ökad immunogenicitet hos
mesenkymala stamceller härledda från benmärg, vid endotel och myogen
differentiering med ett skifte i uttryck av transplantationmsantigenerna MHC-I
och MHC-II.

Ingham (Journal of Tissue Engineering, 2014), rapporterade att i prekliniska
studier där stamceller använts i terapeutiskt syfte involverande organ- eller
vävnadsåterväxt, krävdes mesenkymala stamceller som differentierats till
vävnadsspecifika celler. Dock har sådan differentiering rapporterats leda till
förlust av både immunodämpande egenskaper och fördelaktigt immunologiskt status,
vilket kan bli ett bekymmer vid kliniska applikationer.. Se ytterligare
referenser nedan.

Technau (Cytotherapy 2011). Stamceller härledda ur fettvävnad visar både
immunogena och immunodämpande egenskaper efter kondrogen differentiering.

Chen (Stem Cells, 2007). Kondrogen differentiering förändrar de immunodämpande
egenskaperna hos mesenkymala stamceller härledda från benmärg och effekten beror
delvis på det uppreglerade uttrycket av B7-molekyler.

C. ÄR MESENKYMALA STAMCELLLER FRÅN NAVELSTRÄNG BÄTTRE ÄN MESENKYMALA STAMCELLLER
FRÅN BENMÄRG?

Song Wu (Nature, 2016), visade att miljöfaktorer orsakar 70-90% av mutationerna
vid cancer, vilket innebär att mesenkymala stamceller från navelsträng, som inte
hunnit dela sig så många gånger, är att föredra framför äldre benmärgsstamceller
vid stamcellsbehandling.

Kalaszczynska et al drar slutsatsen att det faktum att adulta mesenkymala
stamceller bevaras livsvarigt i kroppen gör dem extra känsliga för cellulär
skada, vilket kan leda till celldöd, åldrande eller förlust av regenerativ
förmåga och i extrema fall till neoplastisk transformation. Däremot är neonatala
mesenkymala stamceller, till exempel från Whartons jelly, i sitt korta prenatala
liv förskonade från dessa åldrande faktorer. Den kliniska innebörden av oxidativ
stess, längd på telomerer, DNA-skador och sjukdom ger sammantaget en försämrad
terapeutisk förmåga hos mesenkymala stamceller som isolerats från åldrade
patienter. Detta gör i sin tur Whartons jelly till en ideal källa för
mesenchymala stamceller och ett lovande behandlingsverktyg i regenerativ medicin
(Biomed Res Int, 2015).

Ting,(Stem Cells and Development, 2014), rapporterade att yngre mesenkymala
stamceller har bättre myogen potential och transplanatationsegenskaper än
mesenkymala stamceller från benmärg.

Bustos (The American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 2014),
rapporterade att mesenkymala stamceller från äldre benmärg saknar
antiinflammatorisk effekt vilket indikerar en åldersrelaterad minskning av
immunomodulerande aktivitet.

Förhöjda nivåer av fria fettsyror i obesa individer kan leda till irreversibla
förändringar i mesenkymala stamceller från benmärg och fettvävnad (Park, Tissue
Engineering and Regenerative Medicine, 2013).

Exponering av inomkroppsliga (t ex inflammatoriska mediatorer) och yttre
faktorer såsom icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) under en
livstid kan i hög grad påverka viabiliteten eller plasticiteten hos adulta
mesenkymala stamceller, till skillnad från mesenkymala stamceller härledda från
Whartons jelly (Muller, Cell biology International, 2011).

Fan (Rejuvenation Research, 2010), visade att den regenerativa förmågan i
mesenkymala stamceller från barn mellan ett och fem år överträffar samma förmåga
i mesenkymala stamceller från 50-70-åringar.

Hermann (Cytotherapy, 2010), rapporterade att till skillnad från mesenkymala
stamceller från unga individer så kan mesenkymala stamceller från äldre personer
inte differentieras till neuroektodermala celler. Detta innebär att stamceller
härledda från adult benmärg är olämplig för autolog cellbehandling vid
neurologiska sjukdomar hos äldre patienter.

Stenderup (Bone, 2003); Huang (Zhongguo Shi Yan Xue Ye Xue Za Zhi, 2005) och
Stolzing (Mechanisms of Ageing and Development, 2008), rapporterade var och en
för sig att åldern på donerad vävnad påverkar ett flertal egenskaper hos
mesenkymala stamceller. Medan äldre mesenkymala stamceller kan ha ansamlade
cellulära skador som kan leda till celldöd, åldrande, förlust av regenerativ
funktion och neoplastisk tranformation, är neonatala mesenchymala stamceller,
såsom de från Whartons jelly, skonade från åldersfaktorer.

D. FINNS DET EKONOMI I ATT SPARA NAVELSTRÄNG DÄR SLÄKTING HAR TYP 1-DIABETES?

Stamceller från navelsträng kan komma att användas för behandling av allt fler
sjukdomar och skador. Låt oss emellertid här bara betrakta typ 1-diabetes. Låt
oss också anta att Diamyd Medicals utvecklings-approach är riktig, dvs att man
med stamceller från navelsträng tillsammans med Antigen-Baserad Terapi (ABT)
kommer att kunna bota typ 1-diabetes. Finns det då ekonomi i att spara
stamceller från navelsträng där t ex pappan har typ 1-diabetes?

Risken att ett barn får typ 1-diabetes i Sverige är cirka 1,5 procent. Om en
mamma har typ 1-diabetes är risken att barnet får sjukdomen cirka tre procent.
Om en pappa har typ 1-diabetes ökar risken till cirka fem procent. I en familj
med två barn där ett barn får typ 1-diabetes så är risken åtta procent att även
det andra barnet insjuknar (Åke Lernmark, muntlig kommunikation). Om en pappa
med typ 1-diabetes får två barn blir då risken att minst ett av dem får typ 1
-diabetes cirka tio procent. Då syskon har minst 25 procent och som mest 100
procent gemensamma transplantationsantigener –dvs antigener som kan orsaka
avstötning av främmande vävnad – och då stamceller i sig har immunomodulerande
verkan, antas i detta exempel att stamceller från navelsträng i första hand
sparas från ett barn per familj.

Kostnaden för att under tjugo år spara stamceller från navelsträng från ett barn
i tio olika familjer där papporna har typ 1-diabetes blir cirka 400 000 kronor.
Om varje familj får två barn, sparar navelsträngen från ett barn, och risken är
10 procent att minst ett barn får typ 1-diabetes, så förväntas i dessa tio
familjer minst ett barn få typ 1-diabetes. Det har då kostat sjukvården 400 000
kronor för att ha stamceller i beredskap för de i denna riskgrupp som får typ 1
-diabetes.

För att bota en typ 1-diabetespatient i denna riskgrupp måste också läggas ca
150 000 kronor i kostnader för Antigen-Baserad Terapi (ABT) med tex Diamyd®
eller liknande (som stoppar den autoimmuna processen) samt kanske ca 300 000
kronor i kostnader i samband med intransplantation av stamcellerna (för att
återställa massan av insulinproducerande celler). Det betyder att det skulle
kosta kanske totalt 850 000 kronor att bota en patient med typ 1-diabetes i
denna riskgrupp. Detta kan jämföras med kostnader för att i dag behandla andra
allvarliga sjukdomar som ofta är mer än en miljon kronor – per år.

Om Cellaviva
Cellaviva är Sveriges första biobank för familjesparande av och forskning på
stamceller från navelsträng. Stamceller från navelsträng samlas in vid barnets
födelse, analyseras, fryses ned och sparas för eventuellt framtida behov.
Samtliga celler i kroppen härstammar från stamceller som har unika egenskaper
vilket gör dem attraktiva ur ett medicinskt perspektiv. Verksamheten står under
tillsyn av Inspektionen för Vård och Omsorg i Sverige (IVO). Läs mer på
www.cellaviva.se.

Om Diamyd Medical
Diamyd Medical arbetar dedikerat för att bota autoimmun diabetes genom
läkemedelsutveckling och investeringar inom stamcellsteknologi och
medicinteknik.

Diamyd Medical utvecklar diabetesvaccinet Diamyd®, en Antigen-Baserad Terapi
(ABT) baserad på den exklusivt inlicensierade GAD-molekylen. Bolagets
inlicensierade teknologier för GABA och Gliadin har även dessa potential att bli
viktiga pusselbitar i den framtida lösningen för att förhindra, behandla och
bota autoimmun diabetes, liksom vissa andra autoimmuna och inflammatoriska
sjukdomar. För närvarande pågår sex kliniska studier med Diamyd®. Diamyd Medical
är med 39% största ägare i stamcellsbolaget Cellaviva AB. Stamceller kan
förväntas komma till användning inom området Personalized Regenerative Medicine
(PRM), till exempel för att återskapa betacellsmassa i diabetespatienter där den
autoimmuna komponenten av sjukdomen har stoppats. Diamyd Medical har också
ägarandelar i medtech-bolaget Companion Medical, Inc. i San Diego, USA; samt i
genterapibolaget Periphagen, Inc., Pittsburgh, USA.

Diamyd Medicals B-aktie handlas på Nasdaq Stockholm First North under kortnamnet
DMYD B. Remium Nordic AB är Bolagets Certified Adviser.
För ytterligare information, kontakta:
Anders Essen-Möller, vd Diamyd Medical AB
Tel: +46 70 55 10 679. E-post: anders.essen-moller@diamyd.com

Mathias Svahn, vd Cellaviva AB
Tel: +46 702 61 55 04. E-post:   mathias.svahn@cellaviva.se
Diamyd Medical AB (publ)
Kungsgatan 29, SE-111 56 Stockholm, Sverige. Tel: +46 8 661 00 26, Fax: +46 8
661 63 68
E-post: info@diamyd.com. Org. nr: 556242-3797. Hemsida: www.diamyd.com.